En kväll hos brorsan

Igår eftermiddag var jag och hjälpte brorsan att fixa vapenskåpet (med en tung huvudvärk). Jag är en av få norrlänningar som inte jagar. Visst har jag varit med under jakten men det är helt enkelt inte min grej. Jag tror det beror på första gången som jag jagade. Jag var 15 år och gick tillsammans med farsan. Ni vet hur tyst det kan vara i skogen ibland. Så plötsligt hörs ett knak, ett sus ( detta ljud är svårt att förklara, ni måste nog ha varit i skogen med en älg i närheten för att förstå) sedan går allt så snabbt. En stor älgtjur dyker upp och jag ska få äran att skjuta den. Jag darrar som ett asplöv och sedan fyrar jag av. Skottet tar så illa att älgen bara blir skadeskjuten och springer vidare. Den tog 5 timmar att spåra med hunden. Ni kan tänka er hur den måste ha lidit. Sedan dess har jakt aldrig varit min grej. Jag älskar dock kött, gärna älg. Jag har tur att både pappa och bror jagar, så frysen alltid är full. Igår fick jag 6 kilo av brorsan som tack för hjälpen. Han hade beställt ny utrustning till jakten från Pnjakt.se. Han behövde ha hjälp med lite småsaker, som jag såklart gjort gratis utan att få kött. Att flytta vapenskåpet var såklart tungt men att rensa ur de gamla sakerna tog bara en minut. Jag tror inte att jag har nämnt att han har ett brutet finger, därav behovet av hjälp.
älg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *